Konsttäljknivar – barrelknives

Erik Teodor Segerström (1840 – 1912) kom till Eskilstuna som 14-åring, då som lärling hos Fredrik Alexander Hedengran.

Han lär ska ha varit en rask yngling. När han 1864 var färdig mästare startade han egen knivtillverkning. 1884 sysselsatte han 14 arbetare.
Finns faktiskt ett par bilder på arbetsstyrkan från tiden då det begav sig:
(klicka för större bild)

EM_GB560A EM_GB193

 

 

 

 

 

Foto: okänd, Eskilstuna stadsmuseum

År 1894 fick E. T. Segerström patent på nedanstående ”Korkskrufsanordning vid s. k. konsttäljknifvar”. Segerström tillverkade konsttäljkniven med korkskruv i tre storlekar 96, 84 och 75 mm. Vad inte många vet är att Hedengran & Son hade planer på att börja tillverka en konsttäljkniv med korkskruv, av någon anledning kom den aldrig i produktion varför Segerström  blev ensam om att förse konsttäljknivarna med korkskruv.

image

Konstäljkniven, ett mellanting mellan dolk och fällkniv, har ett blad som ligger infällt mellan två mässingsskenor, infällt som en fällkniv i ett ihåligt skaft – oftast av masurbjörk.

Låt oss ta en titt på bladen:

image

Med bladet utfällt och monterat fick man en mycket stabil kniv. En kniv som visade sig hålla i generationer.

image

(Står Edward Zinn på bladet då denne stora grossist från New York City kunde begära att få sitt namn på bladet, det är dock Segerström som gjort kniven.)

Nu var Segerström inte först med detta ädla konststycke, även om hans knivar skulle bli samlarnas favoriter framför andra. Det råder delade meningar om vem som egentligen var först. Eskilstunas store knivkännare Arne Marmér tillskriver, i sin bok ”Knivar från Eskilstuna”, Jakob Walfrid Engström, som omnämns i Bernhard Beskows kalender år 1876, bedriften att ha varit den förste som tillverkade konsttäljknivar. Klart är dock att Johan Engström år 1882 fick patent på konsttäljkniven.

Konsttäljkniven kom av någon anledning ej att få så stor spridning på hemmaplan, det kan ha berott på att exportmarknaden svalde alla knivar fortare än Eskilstunas knivsmeder kunde ta fram dem. För konsttäljkniven blev en exportframgång ut i världen, det rör sig om  Ryssland, Australien, Afrika, Asien, Europa och så då naturligtvis Amerika – där ”emigrantkniven” snart blev känd som ”the barrel knife”.

Minst 14 knivsmeder i Eskilstuna  tog också upp tillverkningen av vad vi samlare i dagligt  tal kallar ”tunnknivar” mest för att fodralet – skaftet – liknar en tunna. Tunnkniv är ju synonymt med barrelknife, vem som först började använda ordet kan nog vara svårt att finna belägg för. Vid studie av annonser och priskuranter står det klart att knivarna först kallades konstknivar, någon gång kom ”tälj” att skjutas in i ordet. I en annons från 1892 kallas de även för mekanikknivar. Vid angivande av knivlängd, så är det när det gäller tunnknivar endast tunnans längd exkl. linjal och blad som anges.

Vid sidan av E. T. Segerström bör här särskilt nämnas
”the selfmade man” Johan Engström.

Konsttäljknivar kom att tillverkas i åtskilliga varianter och storlekar.
Hadar Hallström (1853 – 1928) står för ett av de mer spektakulära tilltagen då han tillverkade nedanstående dubbelkniv, en kniv som få har sett och ännu färre har i sin samling. Eget svenskt Patent nr. 358 från 3 nov. 1885. Hadar Hallströms Kniffabriks AB hade under åren 1882-1917 ett mycket stort sortiment av fickknivar och pennknivar i sin tillverkning. Allt tyder på att mindre än en handfull dubbelknivar tillverkades – dessa skulle bli Hadar Hallströms enda bidrag till konsttäljknivfamiljen, då han ej återkom med några fler modeller av konsttäljknivar.
(klicka för större bild)

image

image

Bilder på konsttäljknivar – klicka här. 

Låsningar på konsttäljknivar – klicka här.

Lista över tillverkare av konsttäljknivar:

Erik Anton Berg (1856-1903)
Verksamhetsperiod: 1880-1959 då Bacho tar över företaget

Edgren
Kniv finns men närmare uppgifter om Edgren saknas.

Jakob  Walfrid Engström (1840-1880)
Verksamhetsperiod: 1864-1880

Johan Engström 
(1846-1915)
Verksamhetsperiod: 1874- 1915

Alfred Konrad Halling (1840-1921)
Verksamhetsperiod: omkring 1870-1921

Pär Hadar Adalbert Hallström (1853-1928)
Verksamhetsperiod: 1882-1917

Pontus Holmberg (1852-1893)
Verksamhetsperiod: 1876-1960

Jernbolaget

Carl Gustaf Larsson (1852 – 1933)
Verksamhetsperiod: före 1890 – 1894

C. J. Lindström (1852 – 1933)

Far och son Segerström
Erik Teodor Segerström (1840-1912)
Verksamhetsperiod: 1864-1912
Carl Gustav Theodor Segerström (1875-1957)
Verksamhetsperiod: 1913-1925
Samlad verksamhetsperiod: 1864-1925

Carl August Ström (1869-1937)
Verksamhetsperiod: 1900-1937

Anders Johan Westersson (1847-1901)
Verksamhetsperiod: 1889-1905